1703: Kimo bruk grundas av Peter/Petter Heijke och var Österbottens andra järnbruk

1706. Stångjärnshammaren stod klar

1713: Peter /Petter Heijke var tvungen att sälja bruket

1714: Ryska trupper ödelade bruket under Stora ofreden

1723: Stångjärnshammaren var igång igen

1732: Övre stångjärnshammaren uppfördes vid Kyroboas och den andra dammen vid Röukas träsk byggdes

1736: Masugnen började uppföras, blev klar några år senare/masugnen byggdes

1760: Dammen vid Röukas träsk byggdes om. Hålldammen vid Röukas träsk byggdes. Den är byggd av bruksägarna John Jennings och Robert Finlay

1762: Stor brand förstörde många byggnader på hela bruksområdet

1763: Klockstapeln byggdes, liksom ett järnmagasin som användes för att förvara järn och säd samt som butik under brukstiden. Järnmagasinet hyser i dag museet

1764: Klockstapeln försågs med en bronsklocka/mässingsklocka gjuten i Stockholm

1771: Konkurs

1783: Bengt Magnus Björkman, mäktig storköpman i Stockholm, köpte ett brukskomplex i Finland, till vilket bla hörde Kimo Bruk, Orisbergs (Storkyro), Fiskars, Antskogs och Koskis bruk. Kimo bruk blev ett av de större i Finland

1791: En ny hammarsmedja /stensmedja uppfördes vid nedre hammaren

1788: En ny smedja, en stångjärnshammare, byggdes vid mellanbruket vid Mutta fors, den sk Nyhammaren

1792: Kimo bruk hade störst produktion i landet

1795: Björkman köpte Keppo sågverk och gård i Jeppo

1809: Bruksägare måste vara bosatta i landet. Björkman sålde bruken till sina söner. Lars Magnus Björkman blev ägare till Orisberg, Kimo Bruk och Keppo

1811: Nyhammaren vid mellanbruket lades ner och i stället inleddes kvarn- och sågverksamhet på platsen

1866: Sista verksamhetsåret för Kimo masugn

1875 Smidet avvecklades

1890-talet: Kimo Bruksbolag bildades och Övre hammaren (Kyroboas) gjordes om till kvarn

1891: Järnhanteringen upphörde

1910: Stenbron över ån byggdes vid nedre hammaren

1920-22: Vattenkraftverket vid nedre hammaren byggdes

1922: Forsarna i Kimo å utnyttjades för att driva turbiner som producerade elektricitet främst till Oravais och Vörå

1920-talet Kvarnen vid mellanhammaren lades ner detta årtionde

1962: KWH-koncernen Ab blev ägare till anrika Kimo bruk

1962: Sågen vid mellanhammaren lades ner

1967: ”Leirkladdin”, en arbetarbostad byggd av lera, revs. Den bestod av fem lägenheter och en bagarstuga

1979: Kvarnen vid Övre hammaren (Kyroboas) avslutade sin verksamhet

1984: Den egna elproduktionen upphörde

1991: Vridläktaren på Kyroboas byggs